dcsimg Framtidssäkrade vårdmiljöer. Kan vi kalibrera idag för att träffa rätt imorgon? - Ramböll Sverige AB
    
|
den 9 februari 2017

Framtidssäkrade vårdmiljöer. Kan vi kalibrera idag för att träffa rätt imorgon?

Sverige står inför ett gigantiskt växande vårdbehov samtidigt som vi gör en historisk vårdsatsning. Nära 90 miljarder kronor ska investeras i nya sjukhusbyggnader, och därtill kommer ett stort behov av om- och tillbyggnad av gamla och eftersatta vårdmiljöer. Den 25 januari arrangerade Ramböll en heldagskonferens för att diskutera komplexiteten i hur vi designar framtidens hållbara sjukhus för att möta vårdutmaningen. Här följer några av dagens slutsatser.

 

Den i särklass främsta utmaningen för svensk sjukvård är att samhällets vårdbehov ökar i en rasande takt. Enligt Roger Molin, analytiker på SKL, kommer befolkningsökningen i Sverige att påverka vården både idag och över lång tid framöver. Ett demografiskt skifte innebär att vi om 15 år har dubbelt så många 85-åringar, samtidigt som skatteintäkterna ser ut att minska. För att frigöra resurser behöver vi därför tänka i nya banor när det gäller digitalisering, effektivisering och hur vi arbetar preventivt med folksjukdomar. Att bara tillföra mer pengar löser inte problemen. Stora digitala satsningar görs i andra sektorer, men hälso- och sjukvården i Sverige har ännu inte fångat digitaliseringens möjligheter.

Anders Ekholm, vice VD för Institutet för Framtidsstudier, håller med om att alla känner till den demografiska krisen, men få pratar om hur vi åstadkommer en förändring. Enligt honom ligger en del av svaret i insikten att all vård produceras i mötet mellan patient och profession. Vården består därför av olika mikrosystem, vilka vi måste ta hänsyn till för att kunna påverka resultat, kvalitet och effektivitet. De reformer som inte förändrar mikrosystemen kommer heller inte att förändra resultaten.

Automatisering - stor potential för effektivisering

Utöver digitalisering framhålls även automatisering och robotisering som avgörande för framtidens sjukvård. Christine Gustavsson, utvecklare av robotkatten JustoCat, förklarar att hälso- och sjukvården behöver ny teknologi inom såväl transporter som diagnos och behandling, tillgänglighet, funktion, hygien, service och terapi. Idag saknas tydliga riktlinjer för hur ny teknik ska implementeras. Kommunerna skulle vara behjälpta av utvärderingscentrum, där man genomgående pratar om långsiktighet och vilken teknik som behövs för vårdens faktiska behov. När en ny vårdbyggnad planeras är det viktigt att ta höjd för exempelvis behov av serviceutrymmen, laddningsstationer, säker tillgång till internet och trafikledare för robottrafiken.

Hälsorobotik eller ”Technology for Independent Life” behövs inom vården, anser Adam Hagman på Robotdalen. Det är viktigt att medborgare i behov av vård kan vara så självständiga och aktiva som möjligt, så länge som möjligt. Idag är motståndet stort mot att införa robotar i hälso- och sjukvården. En undersökning som genomfördes bland sjuksköterskor i Europa visar att hela 60 procent tyckte att robotar helt borde förbjudas inom äldreomsorgen. Enligt Hagman är dock forskarnas utgångspunkt att robotar aldrig kommer att ersätta människan fullt ut. Robotar ska göra oss självständiga nog att ta hand om varandra. Vårdens inställning är en viktig orsak till att ny teknik som forskats fram sällan implementeras i befintliga verksamheter.

Arkitektur som medicin – inte en prioriterad fråga?

När vi beskriver vårdmiljöer är det få av oss som anser att de är inspirerande och trivsamma. Ändå vet vi att vi mår, presterar och utvecklas bättre om miljöerna vi vistas i är attraktiva och väl utformade. Det är extra viktigt för vårdmiljöer där vi befinner oss i livets mest sårbara stunder. Christine Hammarling, adjungerad professor på Centrum för Vårdarkitektur vid Chalmers, förklarar att det handlar om att skapa läkande miljöer på patientens och personalens villkor. God vårdarkitektur ska vara socialt, miljömässigt och ekonomiskt långsiktigt hållbar. Den ska stödja vårdverksamheten och erbjuda funktionella och ändamålsenliga lokaler. Den ska också utgöra en vacker miljö som bidrar till läkande och lindring.

 
Många arkitekter som arbetar med vårdens miljardprogram delar en stor frustration över att frågor om vårdmiljöernas kvalitet marginaliseras. Ett flertal tongivande arkitektkontor har därför tillsammans med Sveriges Arkitekter startat initiativet ”Upprop Vårdmiljö”. Charlotte Ruben på White Arkitekter, menar att om vi inte tar tag i denna fråga riskerar vi att få ett byggbestånd som visserligen är kliniskt och tekniskt funktionellt, men som har torftiga miljöer som människor inte vill vistas i. Enligt Ruben går det att skapa en god vårdmiljö genom tydlighet i beställarkrav vid upphandling, gestaltningsavtal, tydliga projektmål i de planerade sjukhusbyggena samt genom att hämta inspiration från forskning och goda exempel. Viktigt är också att förstå förhållandet mellan den faktiska byggkostnaden och den långsiktiga investeringen i ett sjukhus. Det är ingen mening att prispressa idag om det innebär fler utgifter i framtiden.

Allas ansvar blir lätt ingens ansvar

Rambölls sjukhuskonferens avslutades med en debatt mellan Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Skåne, Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd SLL, Peter Holm, affärsområdeschef, Capio Specialistkliniker, samt Anders Henriksson (S), vice ordförande, SKL. Debatten handlade om utmaningarna med att planera för en mer effektiv hälso- och sjukvård i Sverige.

Sammanfattningsvis konstaterade panelen att det finns en vilja att förbättra vårdmiljöerna, att utveckla ny teknik och att ge plats för innovation. Deltagarna var överens om att det finns kunskap att driva förändring och att det inte saknas utvecklingsprojekt. Problemet är snarare att det inte finns någon funktion eller organisation hos de vårdansvariga som har mandat eller budget att driva helhetstänket. Utvecklingsprojekten förs inte heller över till den ordinarie verksamheten på något strukturerat sätt. En av utmaningarna med att arbeta långsiktigt med förändringsarbete är att det finns en risk att investeringarna och arbetet som utförts hinner blir omodernt efter några år. En annan utmaning är att den preventiva vården, som är en av hälso- och sjukvårdens viktigaste uppgifter, är allas ansvar och därmed kan falla mellan stolarna.

På Ramböll är vi med och utvecklar några av världens mest framstående vårdmiljöer och vi ser att det behövs fler arenor där diskussionen om hälso- och sjukvården i Sverige kan få mer utrymme. Inte minst när det handlar om nytänkande design av vårdbyggnader där vi kan visa upp goda exempel som Nyt Hospital Nordsjælland i Danmark och Northumbria Specialist Emergency Care Hospital i England. Det är två unika sjukhusanläggningar där arkitekterna har haft friheten att skapa innovativa miljöer och där vårdpersonalen aktivt deltagit i planering av design och layout. 

På Ramböll kommer vi att fortsätta engagera oss i debatten för att utveckla fler kreativa lösningar som optimerar både vårdkvalitet och resursanvändning. Vi vet att byggnader som planeras utifrån utpräglat patientfokus också levererar den bästa vården.

 

Mer information

 
Läs mer om Rambölls tjänsteutbud inom sjukhus
Hälso-och sjukvård

Kontakt

Michael Gustavsson
Distriktschef, Installation Mitt
T+46 10 615 1523
Emichael.gustavsson@ramboll.se